En finländsk undersökning, publicerad i Emerging Adulthood, visar att det finns samband mellan upplevd osäkerhet kring ekonomifärdigheter och psykiskt illamående. Ungdomar med dåligt ekonomiskt självförtroende löper större risk att drabbas av depression. Viktigare än själva kunnandet är självförtroendet: känslan av att kunna. I Marthaförbundets ekonomirådgivning tar vi fasta på detta och sprider både inspiration och kunskap inom privatekonomi. I år distribuerar vi den kostnadsfria boken En euro i taget till ungdomar i andra stadiets skolor.
Ekonomikunskaper är en jämlikhetsfråga. Det är alla barns rättighet att ta del av grundläggande kunskaper i hur pengar hanteras, vad vardagen kostar och hur lån fungerar. Av politiker brukar man fråga hur mycket en liter mjölk kostar, för att testa hur väl hen känner till det verkliga livet. Av en ungdom kunde man fråga om hen vet hur mycket ett enpersonshushåll kostar i månaden.
Den viktigaste platsen för ekonomifostran är hemmet. Du, förälder och fostrare, gör antagligen ekonomiska beslut nästan dagligen. Du köper en viss sorts ost eller bokar en semesterresa. Har du koll på hur du använder pengar? Vi måste börja med att granska oss själva och reflektera över våra val och vara medvetna om att våra attityder formar nästa generation.
Pengar är en del av vardagen och i många av familjens beslut kan barnet eller den unga inkluderas och göras delaktig. Utmaningen är att göra det på rätt nivå och utan att ge barnet ångest. Ett barn ska inte behöva fundera på hur familjen ska ha råd med nästa amortering på bostaden, däremot är det inte alls skadligt (tvärtom!) om barnet inkluderas i att spara till en semesterresa eller görs delaktiga i olika val. Kan barnet vara med och planera familjens förmånliga måltider? Kanske barnet blir mera sugen på förmånlig, inhemsk fisk om man berättar att resan till Legoland är 10 euro närmare om vi byter ut laxen mot strömming? Då inkluderas barnet i familjens ekonomiska vardag, samtidigt som man genom lek och tävlingar lära sig pengahantering.
Veckopeng är en viktig del av ekonomifostran och det rekommenderas att införa veckopeng i något format, för att barnet ska lära sig hantera pengar. En veckopeng kan vara kopplad till prestation, men många föräldrar anser att barnet ska utföra vissa jobb oavsett om man får belöning eller inte. Huvudsaken är att man har kommit överens om något och följer reglerna. Om barnet själv väljer att spara en del av veckopengen kan man välja att belöna barnet genom att matcha en del av sparet och på så sätt introducera fenomenet avkastning. Ju äldre barnet bli, desto mera veckopeng kan barnet få, samtidigt som barnet bör stå för mera utgifter i vardagen. Att förhandla om högre veckopeng påminner dessutom väldigt mycket om att löneförhandla.
När det gäller att lära ut ekonomifärdigheter åt barn är det inte heller nödvändigvis föräldern med största summan på bankkontot som lyckas bäst: det handlar snarare om att förmedla attityder och värderingar kring budgetering, pengars värde och sparande.
Marina Nygård
ekonomirådgivare, Finlands svenska Marthaförbund
Foto: Maja-Stina Andersson
Tidningen Hem och Skola 2/2020
