23.4.2019
Den här veckan firas läsveckan och till dess ära tänkte jag skriva ner några funderingar och fakta om läsning. Läskunnighet tänker vi kanske i Finland vara en självklarhet, men det är inget vi ska ta för givet. Fastän de allra flesta knäcker läskoden senast i skolan, så är läskunnighet en förmåga som måste tränas för att hållas vid liv.
Enligt Undervisnings- och kulturministeriet har Finland sedan början av 2000-talet legat i topp vad gäller undersökningar som mäter läskunnighet. Antalet elever med svaga läsfärdigheter har ändå ökat, medan antalet elever med utmärkta färdigheter har minskat. Hos personer under 25 år är nivån på läskunnigheten lägre än för drygt tio år sedan. Att läskunnigheten något sjunkit i de yngre åldersgrupperna, har att göra med digitaliseringens framsteg de senaste årtionden. Under de senaste 20 åren har tiden barn och unga använder till läsning halverats, medan tiden som spenderas med smarttelefoner har ökat.
Vi borde prata mer om hur viktigt läsförmågan är för att klara sig i studier och arbetslivet.
Unga kan ha svårt att förstå betydelsen av god läskunnighet och är därför inte lika motiverade att läsa långa skönlitterära texter. Enligt Läscentret är det viktigt för oss vuxna att fundera hur vi pratar om läsning och läskunnighet. Vi borde prata mer om hur viktigt läsförmågan är för att klara sig i studier och arbetslivet. Den ger redskap för att uttrycka känslor och stärker självkännedom och självförtroendet. Läskunnigheten utvecklar också förmågan att utrycka sig i skrift och tal – att kunna utrycka sig mångsidigt gör att man klarar sig bättre i olika sociala situationer.
För att påverka barns läsvanor, är högläsning för småbarn effektivt. Barnens attityder formas av att se läsande vuxna och koppla det till positiva upplevelser. Läsveckans tema är ”Hela Europa läser” och bakom denna länk finns tips på europeisk skönlitterär läsning för barn i lågstadieålder. Kanske just denna soliga dag är perfekt för en cykeltur till biblioteket?
//Linda
