I Åbo har köerna till ungdomspsykiatrin länge varit oroväckande långa. För att förkorta vårdtiden har Åbo stad anställt tio psykiatriska sjuk-skötare som arbetar där ungdomarna finns – i skolorna.
Våren 2018 hade remisserna till ungdomspsykiatrin i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ökat illavarslande, de var nästan dubbelt fler än året innan.
‒ Situationen var allvarlig, och vi började fundera på om det saknades någonting i servicen, berättar Terhi Sui, avdelningsskö-tare i studerandehälsovården på Åbo stad.
‒ Vi beslöt att det kunde vara värt ett försök att föra specialhälsovården närmare ungdomarna, och anställa psykiatriska sjuk-skötare som arbetar där ungdomarna finns: i skolorna.
Sedan dess har Åbo stad rekryterat tio psykiatriska sjukskötare som jobbar i stadens högstadier, gymnasier och yrkesinstitut. Psykiatriska sjukskötaren Kirsi Niemi som arbetar i S:t Olofsskolan, Katedralskolan och Axxell inledde sitt arbete i januari och delar sin arbetstid ungefär jämnt mellan skolorna.
‒ Jag har erfarenhet av ungdomspsykiatrisk sjukvård på sluten avdelning, och har i det arbetet sett att det finns ett behov av att tidigare ingripa och hjälpa utsatta ungdomar före problemen eskalerar. Det är beundransvärt att Åbo stad valt att göra en så pass stor satsning på ungdomars välmående, säger Niemi.
Illamående inget att skoja om
I S:t Olofsskolan är Lydia Brenner, Filip Schauman, Rozhan Mahmoudi och Lou Antfolk glada över beskedet att de svenskspråkiga eleverna fått en egen psykiatrisk sjukskötare. Samtidigt efterlyser de tydligare information om hur och var eleverna kan söka hjälp.
‒ Kuratorn och skolpsykologen känns ganska avlägsna. De presenterade sig för oss på sjuan och uppmanade oss att ta kontakt om vi behövde hjälp. Men vi ser dem inte särskilt ofta i skolan, och det är lite oklart vilka dagar de är här, och de är ofta ganska upptagna. Hur blir det med den nya psykiatrisk sjukskötaren, säger Filip Schauman som går i nian.
‒ Det gäller också att våga ta steget och prata med en vuxen. Det kan vara en tröskel för många, säger han.
Enligt eleverna talas det ibland om illamående, stress och depression bland kamraterna, men det är inte alltid lätt att veta vad som är allvar.
‒ Jag tycker åtminstone att skolstressen är någonting som alla pratar om. Att det är uppgifter och deadliner, och många som stressar över det. Och det är inte alltid lärarna som kräver mycket av eleverna, utan eleverna själva som känner att de behöver prestera, säger Lydia Brenner som går i nian.
‒ Utöver det finns det mycket socialt tryck att man måste vara lika som alla andra, säger Lou Antfolk i sjuan.
Rozhan Mahmoudi som också går i sjuan berättar att det har blivit lite av en trend bland ungdomar att säga att de är deprime-rade, fast det kanske inte stämmer.
‒ Det finns till exempel de som skriver på sociala medier att de är deprimerade för att få uppmärksamhet. Det är ingen bra sak att göra för att få uppmärksamhet, tycker jag. Det kan göra det svårare för personer som mår dåligt på riktigt att våga berätta om det.
Hoppfulla resultat
Enligt Kirsi Niemi spelar det ingen roll vem eleverna tar kontakt med.
‒ Det viktigaste är att de tar kontakt med någon vuxen som känns trygg, sedan är det de vuxnas uppgift att se till att de får bästa möjliga hjälp.
Formellt är det meningen att kontakten till den psykiatriska sjukskötaren går via skolhälsovårdaren som skriver en remiss. Den psykiatriska sjukskötaren jobbar nära skolhälsovårdaren men också med hela elevvården, berättar Terhi Sui.
Konkret går Kirsi Niemis arbete främst ut på att ge samtalshjälp. Att prata med eleverna och hjälpa dem att hitta sätt att hantera och bearbeta stress över skolgång, ångest eller svårigheter i kamratrelationer och hemförhållanden.
‒ Målet är att tidigt fånga upp de ungdomar som mår dåligt, säger hon.
De första psykiatriska sjukskötarna inledde sitt arbete i Åboskolorna i april 2019. Enligt Terhi Sui är det fortfarande för tidigt att dra långtgående slutsatser om effekterna av satsningen, men resultaten ser mycket lovande ut.
Hittills har skolornas psykiatriska sjukskötare hjälpt närmare 400 elever. Antalet remisser till ungdomspsykiatrin har minskat med 30 procent jämfört med förra hösten.
Sjukskötarna är anställda till årets slut. Sedan utvärderas verksamheten. Terhi Sui hoppas att arrangemanget blir permanent.
‒ Det verkar finnas ett verkligt behov i skolorna av att kunna söka hjälp med låg tröskel. Jag ser det som ett jätteviktigt arbete.
Uppskattningsvis 20–25 procent av tonåringarna lider av av psykisk ohälsa i någon form.
Tonåren präglas av snabb fysisk, mental och social utveckling. Tillfälliga humörsvängningar och starka känsloreaktioner är alldeles normala.
Symptom som kan tyda på en psykisk störning är att tonåringen är nedstämd över en längre period, ofta skolkar, inte orkar med skolarbetet, drar sig undan och isolerar sig från familj och vänner, bråkar eller är aggressiv.
Källa: THL
Tidningen Hem och Skola 1/2020. Pamela Friström, text och foto
