6.8.2020 Just nu sitter vuxna i skolor och daghem men också alla andra arbetsplatser och funderar över hur man ska ordna den praktiska verksamheten under hösten med tanke på coronapandemin. Det positiva är att vi den här gången är så mycket bättre förberedda än vi var i mars. Det negativa är att många redan nu tröttnat på ensamarbete hemma vid datorn och känner att de så gärna skulle träffa folk som vanligt igen.
Själv tänker jag just nu på föreningsverksamheten och då givetvis särskilt på den alla Hem och Skola-föreningar erbjuder. Hösten brukar vara Hem och Skola-föreningarnas brådaste och mest aktiva tid. Många nya barn och föräldrar kommer in i daghems- och skolgemenskapen och föreningarna satsar på att skapa gemenskap och tillit mellan vuxna och barn. Det ordas besöksdagar, olika slag av fester och jippon, man har kanske planerat in ett gårdsloppis eller andra evenemang för att locka folk. Hur gör vi nu? Ja, det är inte lätt att svara på den frågan. Å ena sidan har statsrådet fattat beslutet att från och med den 1 augusti är alla begränsningar som togs i bruk för att stävja smittan nu upphävda, å andra sidan har både småbarnspedagogiken och skolorna getts relativt snäva ramar att röra sig inom när det gäller olika slag av träffar. Logiken haltar men antagligen finns det en tanke bakom också om det kan kännas bakvänt på något sätt. Till exempel är rekommendationen den att föräldramöten i första hand skall hållas digitalt. Då kan det kännas fel att i Hem och Skolas regi ordna (större) fysiska tillställningar också om det inte strider mot någon lag.
Vad kan vi alltså då göra? Jag har inte ett heltäckande svar på den frågan men jag tänker att vi kanske kunde utnyttja den här tiden i våra föreningar till att stanna upp och fråga oss; vad är meningen med föreningen. Hem och Skola-föreningar runt om i vårt land gör ett fantastiskt arbete för daghemmen, skolorna, eleverna, föräldrarna och personalen. De som engagerar sig är föräldrar som är mitt uppe i livet; man ska hinna både med jobb och familj med allt vad det innebär. Alltid hinner man inte sätta sig ned och i lugn och ro fundera på det ursprungliga och grundläggande syftet för föreningen och med tiden har man kanske i någon mån tappat vad det egentligen borde handla om. På Förbundet Hem och Skola brukar vi varje höst ta fram våra stadgar och läsa vad det står i förbundets syftesparagraf. Jag har nämligen märkt att det är lätt hänt att man tappar kontakten till det grundläggande syftet, i synnerhet då man söker utomstående finansiering för sin verksamhet. Plötsligt kan det vara så att det är finansiärernas målsättning som börjar styra den egna verksamheten och det är inte meningen. Det samma gäller en Hem och Skola-förening. Återgår man inte med jämna mellanrum till sin syftesparagraf kan man plötsligt märka att verksamheten i värsta fall endast handlar om att täppa till hål i den kommunala budgeten.
Så kanske vi nu kan använda den här tiden till att sätta oss ned, antingen fysiskt (med tillräckliga avstånd) eller digitalt, ta fram föreningens syftesparagraf och diskutera meningen med föreningen; varför finns vi, hur och vad skall vi göra för att på bästa sätt nå det syfte föreningen står för? Tids nog är COVID-19 ett minne blott och vi kan fortsätta att jobba för trygghet och trivsel på daghem och skola med en tydlig förankring i det som är det viktiga för oss.
Micaela Romantschuk
Förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare
