Om föräldrarna känner varandra gynnas eleverna, och man får en bättre stämning i klassen. Det här har föräldraföreningen i Lagmans skola tagit fasta på. Utmaningen är att nå ut till alla – speciellt när många föräldrar pratar ett annat språk.
I Lagmans skola i Jakobstad talas det 17 olika språk. Välkomstskylten på dörren är skriven på svenska, engelska och arabiska.
– Det är viktigt att information från skolan når ut till alla, också enkla saker som många tar för givet. Många av de utländska familjerna har bara bott här ett eller ett par år, och föräldrarna kan inte så bra svenska. Många vet inte heller hur skolan fungerar, säger Nabila Aljandali Alrefai.
Hon och hennes familj kom till Jakobstad från Syrien för sex år sedan. Äldsta dottern går i dag på femman, och hennes skolvardag är väldigt annorlunda jämfört med Nabilas egen.
– I Syrien är det inte alls lika vanligt med så täta kontakter mellan skolan och hemmen, säger hon.
Nabila Aljandali Alrefai, Maria Nygård och Annika Blomqvist är aktiva i Lagmans skolas Hem och skola-förening. Vi träffas på skolgården, och innan intervjun funderar de på hur de ska få ut information från årsmötet. Coronapandemin ställer nya krav på kommunikationen. Många av deltagarna var med virtuellt via en livestream, och därför är det extra viktigt hur medlemsblanketten formuleras – så att alla förstår.
– Nyanlända får höra att skolan är gratis, och vi vet inte hur de reagerar om vi bara skickar hem ett bankgiro. Alla kanske inte vet vad Hem och Skola är, eller hur en förening fungerar, säger Annika Blomqvist, som är klassförälderansvarig.
Nabila Aljandali Alrefai har översatt infoblanketten till arabiska och tanken är att skicka ut den så snart som möjligt.
På skolans hemsida hittar man redan information om föreningen på albanska och vietnamesiska, och snart är också den arabiska versionen klar.
Lagmans skola är en av de skolor som medverkar i projektet Varje förälder. Att översätta material till arabiska är bara en del av projektet. Det ordnas också stödträffar för arabisktalande familjer, och man försöker få fler att engagera sig i verksamheten.
Projektledare Petra Högnäs säger att man har valt att fokusera på det hon kallar osynliga föräldrar. Projektet startade med att försöka identifiera de här grupperna, och i dialogen med skolorna och föräldraföreningarna insåg man ganska snabbt att det största behovet finns bland nyanlända.
– Tanken är att vi ska kunna erbjuda verktyg för att nå ut till de här föräldrarna, men också hjälpa dem att förstå hur våra skolor fungerar. Att skicka ut information på olika språk är ett sätt, men det räcker inte bara med att översätta Wilmameddelanden. Ännu viktigare är att bjuda in dem, diskutera vårt skolsystem och vilka förväntningar de kan ha på skolan – och vad skolan förväntar sig av dem, säger Petra Högnäs.
Hon påpekar också att du som förälder inte ska behöva känna dig som en lärare.
– Det viktiga är att du engagerar dig i ditt barns skolgång och pratar gott om skolan. Att du frågar hur det går och skapar en lugn stund för läxläsningen. Det här gäller förstås alla familjer, säger Petra Högnäs.
Brobyggare som lockar med
I Lagmans har Nabila Aljandali Alrefai varit en bra brobyggare. När andra utländska föräldrar ser att hon är engagerad, är tröskeln lägre att komma med.
– Senast vi ordnade ett evenemang var flera nyanlända på plats, och många var också intresserade av att hjälpa till, säger Annika Blomqvist.
Föreningen ordnar evenemang där både elever och föräldrar deltar.
– Nu i höst har allt blivit inhiberat, och det märks. Jag har en son som börjat förskolan och vi föräldrar har betydligt sämre kontakt med andra än vi haft i de äldre barnens klasser.
Blomqvist påpekar också att det inte bara är nyanlända föräldrar som kan känna sig utanför. Att räcka upp handen på ett stort årsmöte passar inte alla, och därför har föreningen jobbat med att utveckla årsmötet och klassföräldraskapet.
– Vi försöker vara strukturerade och håller alltid tidtabellen. Och vi visar att vi har roligt och att vårt arbete faktiskt gör skillnad.
Vilket är ert bästa tips för att engagera fler föräldrar?
– Det viktiga är att engagemanget ska vara frivilligt och roligt. Ingen ska behöva känna sig tvingad, och man behöver inte direkt anmäla sig som klassförälder – det behövs också de som kokar kaffe, hjälper till på våra evenemang eller bara kommer med för att lära sig hur det fungerar, säger föreningens ordförande Maria Nygård.
– En annan konkret sak som fungerat bra för oss är en klassmapp, som fungerar som en stafettpinne. I den finns information om föreningen, kontaktuppgifter till alla familjer och anteckningar om eventuella dieter i samband med serveringar. Mappen uppdateras årligen och går vidare från en klassförälder till nästa.
Projektet Varje förälder tar slut under nästa år, men Petra Högnäs skissar redan på en fortsättning. Först ut var vietnameserna i Närpes och nu har man fokuserat på arabisktalande föräldrar i Jakobstad. Nästa grej är att ta fram ett flerspråkigt material som kan användas i alla skolor och daghem.
Nabila Aljandali Alrefai önskar att fler vågar följa hennes exempel:
– Jag har lärt mig massor av att vara engagerad i Hem och Skola, och vi har alltid roligt när vi träffas!
Text och foto: Sonja Finholm
Tidningen Hem och Skola 4/2020
