9.3.2021. Distanslärare i repris – goda råd för att dina elever och du själv ska orka.
Föga visste vi om skolframtiden för ett år sedan. I mitten av mars stängde Finland skolorna och gick på distans. Lärarna var fixare och tusenkonstnärer, ett slags nyuppfunna vardagshjältar som bar hem mål och innehåll i de ungas vardag. Nu gör vi distansskola i repris. Hjälterollen känns kanske inte lika fräsch, överlevnadslägret inte lika spännande. Det här året har allt mer handlat om att tänka hållbarhet och kontinuitet, inte om att överleva från dag till dag. Inte minst projekt Skrivande skola har gett insikter om skrivpedagogikens betydelse i alla ämnen och i all synnerhet i undervisning på distans.
Nu är vi där igen. Tänk inte ditt fysiska klassrum, trots att du längtar dit. Tänk på att skapa äkthet och närvaro men på avstånd. “Tänk att du poddar” löd en elevkommentar när jag senaste vår uttryckte min förtvivlan om att stå hemma, tala i en mick, stirra i en kameralins och inte riktigt ha kontroll över resten. Undervisning i poddformat bygger på röst och berättelse, på en lärare som vågar kasta sig ut och som vågar satsa lite av sig själv. Här följer några konkreta tips för att skapa gynnsamma förutsättningar i ditt digitala klassrum.
1. Använd videomöten ofta, gärna i början och slutet av varje lektion.Skapa fasta rutiner, rätt strikta modeller för när och hur länge ni möts. Se till att alla ger sig till känna, om så bara genom ett “hej, jag är här” i chatten. Att aktivera kameran är också ett sätt att skapa närvaro, åtminstone i början av en lektion. Håll hellre korta och intensiva möten, än löst sammansatta med långa lärarmonologer och tomt prat.
2. Låt alla komma till tals. Chattfunktioner, ordmoln, gallupar är effektiva och mer diskreta alternativ till prat i mikrofon, speciellt om gruppen är stor.
3. Använd smågrupper. Skapa smidiga rutiner för breakoutrooms och arbete i smågrupper. Ge tydliga instruktioner och exakta tidsramar. Samla alltid in smågrupperna i storgrupp i slutet av arbetspasset. Det är ett sätt att se elevernas arbete och att visa att du bryr dig.
2. Ge klara och tydliga uppgifter. Undvik ett vagt verb som “berätta”, ifall det inte är en fiktiv eller verklighetsbaserad berättelse du efterlyser. Reflektera över vad eleverna verkligen ska göra, exempelvis beskriva, sammanfatta, jämföra, reflektera, diskutera, analysera.
3. Överväg rimligheten i att genomföra uppgifterna under lektionstid. Undvik alldeles för mycket arbete utöver den fasta lektionstiden. Elevens aktiva tid är betydligt mer komprimerad i distansundervisning, närundervisning innehåller ofta flera moment av pauser och passivt lyssnande.
4. Ange tydliga ramar för uppgiften. Hur lång tid ska den ta att genomföra? Vilket är minst antal tecken, ord, meningar? Att ange övre för de samma är lika viktigt. Genom att signalera en gaffel med rekommenderad teckenmängd, så visar du vad du förväntar dig av ett svar. En del elever tycker att fem ord är en lämplig längd, medan de överambitiösa inte är nöjda förrän de skrivit två sidor. Alla mår bra av ramar.
5. Respondera på ett vettigt sätt. Att enbart få ett “ok” eller “bra” för en genomförd uppgift drar ner på motivationen. En återkommande anemisk eller helt utebliven lärarrespons leder till att många elever ger upp. Du som lärare ska naturligtvis också orka. De flesta plattformar bjuder på alternativa sätt att respondera med snabbkommandon för kommentarer, färgkodningar eller inspelad röstrespons. Olika former av kamratrespons kan också var en del av elevernas uppgifter.
6. Hitta på alternativa sätt att genomföra uppgifter. Elever översköljs lätt av klassiska skrivuppgifter av typen “svara på frågan”. Utmana dig själv och eleverna med exempelvis bild- eller filmuppgifter. Att leverera ett muntligt svar som röstinspelning är också tekniskt relativt enkelt.
7. Satsa på färre uppgifter av hög kvalitet med påföljande essentiell respons. Tänk också på hur en arbetsdag ser ut ur ett elevperspektiv. Uppgifterna blir lätt många och utmattande om varje ämne levererar tio små uppgifter per lektion. Det blir en stor mängd på en dag, en hisnande mängd under en arbetsvecka.
8. Tillsammans alltid bättre än ensam. Fortsätt ta hjälp av varandra och dela material. Distansperioder och ständiga restriktioner har splittrat lärarrum och spontanmöten. Däremot finns det många exempel på lärarlag, plattformar, someplatser som delar material och tips som aldrig förr. Att visa på sin egen osäkerhet är ofta vägen fram för ett givande samarbete.
En sak är säker. Skola och undervisning är inte desamma efter pandemin. Verktygen för skrivande, innehållsproduktion och lärande kommer att vara betydligt fler när lärare och elever återvänder efter den här märkliga tiden. Det inger hopp för en mer dynamisk och multilitterat framtid för skola och lärande.
Annette Kronholm-Cederberg, skrivpedagog i Skrivande skola
