10.3.2021 Jag tror i grunden på styrkan i att vara positiv och att se möjligheter eftersom det oftast är vägen till något bättre. Men betyder det att man inte får yttra sig då man tycker att beslut som fattas är felaktiga? Att tigande följa med alla beslut som till exempel statsrådet fattar under pandemin är svårt då man jobbar i en organisation var främsta syfte är att stärka och främja barns och ungas välbefinnande. En insikt är att många parter som verkar för barnets rättigheter blir satta på undantag då viktiga beslut fattas.
”Snälla barn väntar, och blir utan”, brukade min morfar säga. De flesta tycker att Hem och Skolas verksamhet behövs. Vi är välkomna då vi är positiva, backar upp och ”bakar mockarutor”. Men när det riktigt gäller ska vi helst vara tysta, eller åtminstone foga oss och inte ställa till med allt för mycket besvär.
En grundläggande värdering i Hem och Skolas verksamhetsidé är att stärka det goda, att främja växelverkan och att tala positivt om skolan. I uppdraget ingår att vara konstruktiv, att se möjligheter och skapa möjligheter. Det är viktiga grundläggande värderingar. Det betyder ändå inte att vi inte skulle ha både en rätt och skyldighet att påtala saker som är fel, att ta svåra frågor till tals då det finns skäl till det. Det är inte alltid som det uppskattas.
Att till exempel i rådande läge ställa frågor om besluten som fattas beträffande barn och unga innebär inte att man ifrågasätter i detta fall statsrådets och alla tjänstemäns vilja att göra det rätta i en svår och utmanande situation. Det handlar om att medverka till ett breddat perspektiv och att försvara deras rättigheter vars röst inte hörs i debatten. Så fungerar det och så ska det fungera i en demokrati.
Det samma gäller sammanhang då vi på Hem och Skola anser oss skyldiga att ifrågasätta beslut som fattas i skolor som inte är förenliga med lagen eller läroplanen, blanda oss i osaklig kommunikation från skolan till hemmen, påtala att det behövs en myndighet som övervakar skolan så att alla barn har rätt till en likvärdig skola eller påminna om barns rätt till stöd. Det betyder inte att vi ger avkall på den grundläggande tesen om att vara positiv, se möjligheter och främja det goda samarbetet. Att vara positiv är inte det samma som att vara naiv och blåögd. Och jag tror faktiskt att morfar hade rätt. Ibland måste man vara lite framfusig och modig för att bli hörd.
Micaela Romantschuk
Hem och Skolas verksamhetsledare
