7.12 2021 Med jämna mellanrum nås jag av frågor om slöjdens syfte i skolan och varför vi har de läroämnen som vi har i den grundläggande utbildningen. Vissa ämnens existens uppfattas som mer självklara, medan andra ibland ifrågasätts och värderas lägre. Konst- och färdighetsämnen brukar ofta kategoriseras till det senare, trots att säkert alla uppskattar musiker, bildkonstnärer, idrottare, hantverkare, kockar och skådespelare. Ett svar på frågan är att konstatera att den grundläggande utbildningens uppgift är att ge eleverna grunder för alla olika studieval och andra val som de gör senare i livet. De olika läroämnena och deras timantal är resultat av kollektiva samhälleliga värderingar i vårt land. Tillsammans anser vi alltså att eleverna ska utveckla vissa kompetenser genom undervisning i vissa bestämda läroämnen och i ämnesövergripande undervisning som involverar flera ämnen och lärare med olika kunskaper och kompetenser. Detta anges i nationella läroplansgrunder som är ikraft ca 10 år i taget, de senaste från år 2014.
Slöjd är ett intressant ord som inte liknar något annat svenskt ord. Lite liknande är det med läroämnet slöjd – det är också unikt! Begreppet slöjd [slöghþ, slögher] omnämns redan i 1300-talets Östgötalag och står bland annat för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet, klokhet, egenskapen att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, fyndig och påhittig. Finland och andra nordiska länder är unika med att låta elever i skolan planera och tillverka föremål i olika material och med hjälp av olika tekniker i välutrustade utrymmen och under sakkunnig handledning av högt utbildade lärare. Slöjd är en del av vår kultur och vårt sätt att bejaka den historiska kunskapsformen om att tillverka föremål och lära känna och forma material i den fysiska värld vi lever i.
Slöjd har funnits med som obligatoriskt läroämne sedan folkskolans införande på 1860-talet. Till en början var ämnet uppdelat enligt elevernas kön och med starkt fokus på tillverkning av bruksföremål som behövdes i vardagen. Senare inkluderades tillverkningstekniker som skulle förbereda eleverna för arbete i tillverkningsbranscher och frågor om individualisering och jämställdhet mellan könen uppmärksammades. Läroämnet har förändrats med tiden, men genomgående har det betraktats som ett personlighetsutvecklande läroämne där styrdokumentens mål uppnås genom planering och tillverkning av produkter. Att slöjda innebär undersökande, kreativt och experimentellt arbete, där eleven väljer olika visuella, materiella och tekniska lösningar och framställningsmetoder. I slöjden lär sig eleverna att förstå, utvärdera och utveckla olika slags tekniska tillämpningar och använda kunskaperna och färdigheterna i situationer i vardagen. Slöjdämnet har också som mål att utveckla mer allmänna förmågor hos den som slöjdar. Finmotorik som skapas i exempelvis makraméteknik försvinner inte då eleven lämnar slöjdsalen, inte heller det stegvisa tänkandet som behövs då eleven förbereder en 3D-utskrift.
I den ikraftvarande läroplanen för grundläggande utbildningen anges slöjd som ett gemensamt läroämne för alla elever och ämnets uppdrag är att utveckla elevernas behärskning av hela slöjdprocesser, alltså allt från att utveckla en idé till att välja och beräkna material, göra kostnadsberäkningar, planera tillverkning och tillverka en produkt. Under en slöjdprocess sker en hel del tankearbete om t ex materialval, alternativa tillverkningssätt, ordningsföljd i tillverkningen, estetiska ställningstaganden och lösning av problem som uppstår när det inte går såsom man har tänkt sig. Tanke och handling löper inte alltid smärtfritt. Gemensamt läroämne betyder att alla elever ska få undervisning i en bredd av ämnesteknologier bestående av t ex sömnad, garntekniker, träbearbetning, elektronik och 3D-printning. Tekniker och material är alltså inte längre tillgängliga endast för antingen flickor eller pojkar, utan tanken är att allt ska vara tillgängligt för alla. I årskurserna 8 och 9 kan skolorna erbjuda tillval i slöjd med inriktning mot en speciell teknik eller material, eller mot teknisk slöjd eller textilslöjd.
Denna jämställdhet för eleverna låter väldigt bra i teorin, men i praktiken har den visat sig vara utmanande för såväl elever, lärare som ämnet. Utmaningarna har bestått av det faktum att timantalet för slöjd har bibehållits trots att innehållet i praktiken har fördubblats när eleverna inte längre väljer huvudsaklig slöjdinriktning teknisk slöjd eller textilslöjd. Det betyder att eleverna har dubbelt mer ämnesteknologiskt innehåll, på hälften kortare tid, vilket lätt kan leda till mer ytligt lärande samt enklare och mindre eller färre antal slöjdprojekt. Ur ett lärarperspektiv har utmaningen bestått av hur samarbetet mellan skolans två slöjdlärare, en i teknisk slöjd och en i textilslöjd, ska ordnas och hur de ska välja gemensamt undervisningsinnehåll. Vad ryms med, vilket innehåll ska utelämnas och hur fördelas arbetet? Studier visar att elevernas intresse för slöjd som tillval har minskat i och med förändringen och den goda tanken om jämställdhet har åtminstone inte ännu nått önskade effekter. Slöjdämnet befinner sig i en kraftig utvecklingsfas som kräver gemensamma ansträngningar av såväl lärare som elever, och det kommande arbetet med timfördelning och läroplansgrunder kommer således att vara ytterst betydelsefullt.
Framtiden för slöjd som fritidssysselsättning ser ändå ljus ut. De grunder som erhållits i skolans slöjdundervisning har under den pågående pandemin tagits i bruk och många människor har återupptäckt glädjen av att slöjda antingen för konkreta behov eller för personligt välmående. Tillgången till material i form av garn eller virke har tidvis varit begränsad då många samtidigt har planerat att sticka en bestämd tröja eller bygga ut altanen på gården. Sociala medier fullständigt svämmar över av inspirationsbilder och instruktioner för både större och mindre slöjdprojekt. Värderingen av unika, högkvalitativa, etiskt framställda och hållbara produkter har ökat. Som kunnig slöjdare kan man också göra mer medvetna val som konsument.
Mitt entydiga svar på den inledande frågan är att läroämnet slöjd har ett innehåll som fortsättningsvis är högaktuellt för såväl individens personlighetsutveckling som för samhället i stort. De första barkbåtarna inom småbarnspedagogiken kan utvecklas till mer avancerade båtbyggen i skolslöjden, och senare utgöra grunden för ingenjörens tekniska planering av framtidens energismarta fartyg. Det är aldrig fel att vara slug, flitig, skicklig, kunnig, klok, händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, fyndig eller påhittig!
Mia Porko-Hudd
Professor i slöjdpedagogik, Åbo Akademi
