22.12 2021 Glädjen och stoltheten i mitt barns ansikte går inte att ta miste på. Vi har tillsammans bänkat oss framför TV:n inför kröningen av Finlands Lucia. Barnet utbrister: ”Där är hon! Min körledare i skolans barnkör. Mamma, du vet, hon som låter oss välja sånger…” Körsången är en ny kär hobby för min lågstadieelev som möjliggörs av projektet ”Kör i skolan” och den så kallade Finlandsmodellen. Vi lever som bäst i tider för julfester i skolor och daghem. Alla vuxna gläds över barnens musikuppträdanden, skådespel och dans fastän mången förälder kanske i år får njuta av dem på distans. Vad skulle en julfest vara utan musik och uppträdanden?
Konst- och färdighetsämnen som musik, gymnastik och slöjd är en självklarhet som de flesta föräldrar kanske inte funderar så mycket över. Vi ser inte det enorma arbete som en musiklärare lagt ner på att frenetiskt försökt väcka barnens lust att sjunga. Få barn ägnar sig på fritiden åt konst- och färdighetsämnen vilka har enligt min mening har en oroväckande låg status i dagens skola och i småbarnspedagogiken. Det här är upplever jag som problematiskt med tanke på barnens utveckling och välbefinnande. Konst- och färdighetsämnen borde uppmärksammas så att allt fler barn kan delta i dem. Den grundläggande konstundervisningens betydelse som en del av utbildningssystemet ska enligt Finlands första nationella barnstrategi från februari 2021 uppmärksammas och förstärkas. Det är en av de viktiga skrivningarna i strategin.
Redan 2013 publicerade FN:s barnrättskommitté en allmän kommentar om hur länder som Finland kan förverkliga barnets rätt till ett kulturellt och konstnärligt liv i enlighet med barnkonventionen. Då uttryckte barnrättskommittén en oro för att det finns brister i vuxnas förståelse för hur viktigt förverkligandet av de här rättigheterna är. Nyss uttrycktes samma oro av deltagarna i Hem och Skolas podcast Vårdnadshavarens förklaring i avsnittet ”Ska man handarbeta på skoltid?”. Varför det? Jo, frågan besvaras av deltagare i podden med vägande argument gällande t.ex. musikundervisningen. I podden beskrivs hur körsång involverar hela kroppen, hur den lär en att jobba i grupp och att utveckla förmågan att lyssna in varandra. Musikens och sången påverkar barnens språkutveckling, stärker positiva känslor, social anpassning och engagemang. Det är något som har påvisats av forskargrupper från Åbo universitet och Helsingfors universitet. Barnrättskommittén understryker att barns lekfulla samspel berikas av att de får ta del av kulturlivet.
Kulturella och konstnärliga aktiviteter som exempelvis drama bygger upp den egna identiteten och samtidigt får barnen en förståelse för den egna kulturen och andras kulturer. Det är aktiviteter som bidrar till ömsesidig förståelse och mångfald. Vilka är då hindren och utmaningarna att förverkliga de här rättigheterna som finns inskrivna i den nationella barnstrategin? De är hierarkier, trender, tillgång, barns socioekonomiska bakgrund, transporter men också om brist på föräldrarnas stöd. En tidig specialisering och tävlingsspel tenderar att värderas högre idag än mångsidighet.
Finlandsmodellen är en statlig finansieringsmodell för hobbyverksamhet som syftar till att stöda alla barns rätt till en bra framtid och delaktighet. Kommunerna kan ansöka om finansiering för att skapa metoder för att avlägsna olika hinder för hobbyverksamhet. Målet är alla barn och unga i framtiden i samband med skoldagen ska ha möjlighet till en avgiftsfri hobby som de tycker om. Samtidigt ges barnen möjlighet att testa flera hobbyer.
Enligt nationella barnstrategin kan det att ha olika hobbyer motverka risken att barn i åldern 12-15 år slutar prompt med alla sina fritidsintressen. Ungdomsläkaren och docenten Silja Kosola uppmanar föräldrar att byta ut de tre k:na ”kuljeta, kustanna, kannusta” (skjutsa, betala, stöda) till ungdomsläkarnas mantra ”kuuntele, kunnioita, kannusta” (lyssna, respektera, stöda).
Jag är glad för att projektet ”Kör i skolan” och Finlandsmodellen givit mitt barn möjligheten pröva på nya hobbyer som körsång och kampsport. Som förälder har jag rätt att bestämma över mina barns fritidsintressen, men jag är samtidigt skyldig att trygga mina barns balanserade utveckling och välfärd enligt deras individuella behov och önskemål. Ibland behöver våra barn den där lilla ”knuffen” från oss föräldrar för att våga pröva på något nytt. Men också vi föräldrar behöver vara medvetet öppna för det vårt barn intresserar sig för i hobbyväg trots att det kanske är något nytt och obekant för oss själva. Med lyhördhet och öppenhet kan vi som föräldrar bidra till förverkligandet av andan i den nationella barnstrategin.
”Goder afton, goder afton välkommen var gäst! Vi önskar eder alla en fröjdefull fest.”
Ulrika Krook
Specialiserad jurist och universitetslärare i rättsvetenskap på Soc&Kom, Helsingfors universitet
