I Sverige är morgon- och eftermiddagsverksamheten – fritids – en del av läroplanen. Kommunerna ska erbjuda alla mellan 6 och 13 år en plats på fritids.

När fritidspedagogen Åsa Engström har den tidiga turen för att öppna fritidshemmet i Ursvikskolan är klockan halv sju på morgonen. Då kan det vara mellan fem och tio elever på plats som får morgonmål. Frukost äter de klockan sju och före skoldagen börjar klockan åtta går man ut en stund. I Sverige är fritids en del av läroplanen.
– Jag är åtta år men jag fyller nio i år, säger Vera när vi träffas i skolan.
Hon går i andra klassen i Ursvikskolan och spelar fotboll i Ursviks IK på fritiden.
– Jag gör inte så många mål men jag dribblar och passar så att andra kan göra mål, säger hon.
På morgonen har hon deltagit i fritidshemmets verksamhet. När skolan är slut fortsätter hon där några timmar.
Hon gillar fritids för det händer mycket, men extra stolt är hon över vad hon har sytt.
– Jag har sytt en julstrumpa med en gran på, en halloweenpumpa och en nalle, räknar hon nöjd upp när vi sitter i ”ateljén” där en del als­ter barnen tillverkat hänger på väggarna.
Vera har tagit sina alster med hem.

Komplement till skolan
– Fritids ska komplettera skolan och har öppet betydligt längre än skolan. Fritids stänger klockan halv sex, säger biträdande rektor Stella Ericsson vid Ursvikskolan i Sundbyberg strax utanför Stockholm.
Hon är ansvarig för fritids i skolan och säger att det står i skollagen att kommunen ska erbjuda omsorg för alla från 6 upp till 13 år.
Ursvikskolan har 440 elever och av dem är 360 inskrivna i fritidshemmet.
Fritids ska som namnet säger erbjuda bra fritidsaktiviteter och är inordnad i läroplanen.
Den stora skillnaden är att fritids inte har bedömning på samma sätt som skolan och den inte har kunskapsmål som ska uppnås.
– Vi har ett pedagogiskt årshjul som vi använder för att slå fast vilka aktiviteter vi ska ha, säger fritidspedagogen Åsa Engström.

Fotboll och FIFA
Nils som just har fyllt tolv och går i femman pekar ut sina favoriter bland fritidsaktiviteterna. De finns uppskrivna på en stor tavla i en av korridorerna
– Vi har Fifa-turnering en gång i veckan. Sedan går vi ibland över gatan och spelar fotboll. Ibland kollar vi på film. Det är ganska kul, säger han.
De flesta av hans vänner går på fritids och han hör till dem som brukar vara där också på loven. För fritidshemmet är öppet också på loven.
– Vi får ha stängt fyra dagar för planering där fritidspedagogerna är med och sedan julafton, midsommarafton och några andra röda dagar, säger Stella Ericsson.
Nils brukar vara på fritids ett par veckor på sommarlovet medan föräldrarna jobbar, men på sport- och höstlov är han där nästan varje dag.
– Vi gör en massa kul saker då, säger han.
Att fritids är öppet på loven är en fantastiskt sak, konstaterar Stella Ericsson.
– Det har varit speciellt nödvändigt för vissa barn under de två senaste åren med pandemin, fortsätter hon.
– Då försöker vi ordna andra aktiviteter. Vi går ut och grillar, vi åker skridskor, åker till simhallen och går på museer. Det är kanske roligare än att sitta hemma med datorn me­dan mamma och pappa jobbar, säger Stella Ericsson.

80 under loven
Stella Ericsson säger att det var ungefär ungefär 80 ele­ver som deltog i aktiviteterna under sportlovet uppdelat så att cirka 60 var yngre elever och resten av de äldre.
– Det betyder också att personalen kan vara delaktig i verksamheten på ett helt annat sätt när skolan inte bryter upp verksamheten, kons­taterar Åsa Engström.
Fritids och skolan lever i en symbios. Dels för att fritids är med i läroplanen, dels för att de delar utrymmen, på skolans villkor.
– Ettorna läste om olika slag yrken i skolan och i fritids fortsatte man genom att bygga en legostad och använde sig av hjälpmedel som trolldeg och kaplastavar, säger Stella Ericsson.
– Det blev till slut en film, fortsätter Engström.
Nackdelen med att ha fritids i skolans utrymmen är att vissa aktiviteter som bordtennis och dans kräver att det möbleras om och sedan ska allt ställas tillbaka igen.
– Den stora fördelen är ändå att vi har personalen med oss hela dagen, säger biträdande rektorn.

Mellanmål och sen kör vi
Fritidsdagen sätter igång på allvar med ett mellanmål efter sista lektionen. Sedan är det dags för de styrda planerade aktiviteterna. Vissa dagar är det en aktivitet, andra kan det vara fyra.
– Allt ifrån olika skapande projekt till rörelse, styrd lek eller lek i gymnastiksalen. De kan också göra film, säger Åsa Engström.
Enligt läroplanen ska det finnas med natur, hälsa, värdegrund och rörelse i aktiviteterna.
– Alla aktiviteter ska bygga på barnens intressen. Det står också i läroplanen. Men om barnen plötsligt blir jätteintresserade av ekorrar i skogen fast vi egentligen skulle plocka svamp. Då får vi gå all-in på ekorrar, säger Åsa Engström med ett skratt.
Klockan 16 är det slut på de ledda akti­vite­terna och 17.30 stänger efter­mid­dagsverk­samheten.

Kommunens ansvar
Det är 28 personer som jobbar med fritids i Ursvikskolan, en del av dem jobbar på deltid. En större andel av personalen jobbar med de yngre barnen. Eleverna är uppdelade i tre fritidshemavdelningar, två för de yngre och en för de äldre.
Åsa Engström, som har jobbat som fritidspedagog i 20 år, säger att den svåraste utmaningen är gruppstorleken. Att ordna aktiviteter för en grupp på 112 barn kräver att man tänker på ett annat sätt, säger hon.
Det finns både kommunala och fristående fritidshem. De fristående kan drivas av bolag, trossamfund, stiftelser eller kooperativ. Men det är kommunerna som ansvarar för att det finns plats för barnen.
Både Nils och Vera är nöjda med fritids i Ursvikskolan. Finns det ingenting som är tråkigt?
– Ibland när det är sent på hösten och det regnar, det är blött och så ska alla vara ute. Det är inte så roligt men annars är det kul.

Text och foto: Richard Nordgren