Plötsligt finns artificiell intelligens överallt och tillgänglig för alla, inte minst i form av populära chattrobotar. Vad betyder det för skolan? För läxor, prov och inlärning? Hur påverkas föräldrar? Och hur ser framtiden ut? Vi ställde samma frågor till två experter: AI-professorn Linda Mannila – och till ChatGPT själv.
Hej ChatGPT! Hur mår du?
Hej! Jag är en artificiell intelligens, så jag har ingen faktisk känsla av välmående, men jag är här och redo att hjälpa dig.
Linda Mannila, du är biträdande professor vid Helsingfors universitet, med AI och samhället som specialområde. Hur är läget?
Det är riktigt, riktigt bra. Tack för frågan. Hur är det själv?
Bra tack! Vad säger du, hur ska skolan förhålla sig till användningen av AI och ChatGPT i undervisningen?
Mannila: Jag tror att man ska vara kritiskt nyfiken och försöka se möjligheterna. Inte se det som en dålig sak som kommer att förstöra allt. Utan som någonting man behöver ta sig an tillsammans så vi lyckas plocka ut möjligheterna och försöka undvika de negativa konsekvenserna.
Vad bör skolan ha för roll i att lära barn och unga hur man bäst använder AI?
ChatGPT: Skolan bör lära barn och unga om AI genom att främja medvetenhet, ansvarstagande användning, kritiskt tänkande och skapande. Det bör också förbereda dem för arbetslivet och betona inkludering och etik i AI-användning.
Mannila: En av skolans roller är att förbereda barnen för nästa steg. För att göra det behöver man naturligtvis beakta vad som sker utanför skolans väggar, där digitala miljöer och AI får en allt större betydelse. Familjen spelar naturligtvis också en central roll, men vi kan inte förvänta oss att alla föräldrar plötsligt blir gurun på AI. Skolans kompensatoriska uppdrag blir då att hjälpa alla barn och unga få insyn i vad det handlar om så att de också i sin tur kan vara kritiskt nyfikna.
Hur viktigt är det att föräldrar kan använda AI och hänga med i utvecklingen?
Mannila: Det är en del av allmänbildningen som inte fanns när vi var små. Då räckte det att vi klarade av att hantera den fysiska världen och lärde oss matte, geografi, fysik, historia och andra ämnen för att kunna förstå det vi mötte när vi steg utanför dörren. Men nu behöver vi också förstå vad det är för värld vi möter när vi öppnar locket till laptopen eller öppnar upp vår telefon.
Tycker ni att upplägget i dagens skolor måste ändra helt och hållet på grund av hur lättillgänglig AI blivit?
ChatGPT: Skolor bör anpassa sig för att integrera AI på ett meningsfullt sätt i undervisningen, samtidigt som de fortsätter att betona kritiskt tänkande, pedagogiska mål och lärarrollen. Det krävs inte en total omstrukturering av skolsystemet, men en anpassning för att dra nytta av AI:s potential.
Mannila: Skolan är mer än bara det att vi ska lära oss fakta eller kunskap, vi får också träna på att analysera, utforska och vara kreativa. Skolan har också en socialiserande roll. Vi lär oss samarbeta, kompromissa, diskutera och argumentera. Just aspekterna av hur man blir en bra människa blir allt viktigare. Vi förenklar skolan om vi tänker att det bara handlar om det som ChatGPT klarar av att göra. Men det är klart – precis som tidigare tekniska framsteg har möjliggjort nya arbetssätt, ställt nya krav på vad vi borde kunna och till viss del tvingat oss att tänka om, gör AI-utvecklingen detsamma.
Men det här med att hålla på och lära sig saker utantill måste väl ändå vara lite passé?
Mannila: Det är någonting man diskuterat länge, ända sedan vi fick internet, Google och Wikipedia. Vi behöver ha viss faktakunskap för att förstå samband och helheter, vara källkritiska och föra diskussioner. Om vi ber ChatGPT skriva en text om ett givet område är det svårt för oss att granska resultatet utan bakgrundskunskap. För ChatGPT genererar ju bara texter som ser bra ut. Den kan hallucinera ibland och hitta på vad som helst.
Är det sant, att du kan hallucinera och hitta på vad som helst?
ChatGPT: Nej, jag kan inte hallucinera eftersom jag inte har medvetande eller känslor. Jag genererar svar baserat på det språk och information jag har tränats på.
Men om vi drar saken till sin spets, behöver man längre känna till huvudstaden i ett visst land eller årtalet i vissa historiska händelser, när allt sånt finns så oerhört lättillgängligt i dag?
ChatGPT: Visst, med den enkla tillgången till information via teknik minskar behovet av utantillärande. Ändå är grundläggande kunskap om geografi, historia och andra ämnen värdefullt för att förstå sammanhang och delta i diskussioner. Utbildning betonar analys och värdering av info, så grundläggande kunskap har fortfarande en roll i att förstå världen.
Mannila: Inte behöver man. Det är ju det lätta svaret, inte måste man. Men bara för att något är möjligt, betyder det inte att det är den rätta eller den bästa vägen att gå. För att förstå helheter och samband behövs som sagt en viss bakgrundskunskap. Samtidigt är det förstås frågan om allmänbildning. Vad är det vi vill kunna som människor, vad är det centrala för oss? Vill vi kunna sitta i en diskussion och föra någon slags bildande samtal så behöver vi nog någon typ av kunskap där under.
Kommer lättillgänglig AI att göra hemuppgifter och läxor helt överflödiga i framtiden?
ChatGPT: Lättillgänglig AI kan underlätta och förbättra hemuppgifter genom att erbjuda stöd, feedback och effektivisering. Även om vissa rutinmässiga delar kan automatiseras, kommer kreativa, analytiska och sociala aspekter av inlärning sannolikt fortsätta att vara relevanta.
Mannila: Vi behöver nog tänka till kring vilka typer av uppgifter vi ger som läxa, samtidigt som vi funderar på hur vi kan ge mer tyngd åt processen i relation till slutprodukten. Det behöver också vara tydligt för eleverna hur AI-verktyg får användas – i vissa uppgifter kanske inte alls, medan de i andra uppgifter ska utnyttja verktygen för olika moment och dokumentera vad de gjort. Sen kan man fundera lite extra på hur uppgiften kan göras intressant och motiverande, eftersom orsaken att fuska minskar om uppgiften känns relevant. Vilket ju är lättare sagt än gjort om man tänker på en tonåring som har mycket annat för sig än att göra läxorna.
Konkret, i vilka skolämnen kan man ha störst nytta av AI-hjälp, i vilka är traditionell inlärning fortfarande bäst?
Mannila: Det är en jättebra fråga! Det har jag inte funderat så mycket på än.
ChatGPT: Störst nytta av AI-hjälp finns i ämnen som matematik, naturvetenskap och språkinlärning. Traditionell inlärning är fortsatt bäst i ämnen som kräver kreativitet, filosofi, etik och sociala interaktioner.
Mannila: För egen del upplever jag att ChatGPT absolut gör mig till en bättre skribent. En studiekompis som förbättrar texter och hjälper överallt där man skriver. Och igår på en föreläsning visade jag hur jag kunde få den att bli min spanska tutor. Jag hoppas och tror att dagens unga kommer till det, att inte använda det här för att sätta ribban där den är som lägst. Utan istället se det som ett verktyg för att höja ribban mot vad man kunde göra innan.
Vilka länder är bäst på att förstå AI:s fördelar i skolan?
ChatGPT: Länder som Finland, Sverige, Singapore, Estland, Kina och USA är ofta framstående när det gäller att integrera teknik och förstå AI i utbildningen.
Mannila: Ganska intressant att Finland nämndes som ett av de första. Vi var rätt tidiga med att ta fram nationella AI-program och strategier, men på utbildningssidan tror jag inte vi är längre hunna än andra. Det finns till exempel länder där man redan har AI i läroplanerna. Vi är inte först, men inte är vi sist heller. Det som är viktigt att föra fram är att ChatGPT inte är någon faktabank. Man ska ju inte ha det som ett uppslagsverk. Det är inte Wikipedia, det är inte heller Google. Den skapar bara texter som låter bra.
Vad säger du om det uttalandet?
ChatGPT: Uttalandet verkar vara korrekt.
Till slut, hur stor är risken för att skillnaden mellan elever blir väldigt stor beroende på hur bra eleven är på att använda AI?
Mannila: Det beror på hur det används. Det pratas mycket om att AI kan användas för att individualisera undervisningen, lärande, material och resurser. Att tjänsten kan känna igen om en elev har svårigheter med något, anpassa materialet och hjälpa läraren ingripa i ett tidigt skede. Till exempel finns det AI-lösningar som kan hjälpa vid läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt kan ChatGPT-liknande verktyg vara en studiekompis som alla har tillgång till. Alla har ju inte sådant stöd hemma eller i kompiskretsen. Men för att kunna dra nytta av möjligheterna måste man få chans att testa och lära sig bra användningssätt – och där finns såklart en risk att vissa barn och unga får lära sig massor medan andra knappt får något alls.
Tack till dig! Och tack också till dig, ChatGPT. Hur tycker du förresten att artikeln blev?
ChatGPT: Som en AI har jag inte känslor eller personliga åsikter, så jag har ingen förmåga att ”tycka” om något på det sättet. Men om du har några specifika frågor om artikeln eller dess innehåll, är jag här för att hjälpa dig med dem!
Text: Christoffer Herberts
