Att ett barn blir ensamt, utan en enda vän på dagis eller i skolan, är varje förälders skräck. Tyvärr är denna skräck allvar i många familjer. Enligt Helsinki Missios undersökning (2022) uppger var fjärde ungdom att de inte har en enda nära vän. Det gör ont bara att skriva det. Tjugofem procent har inte en enda nära vän och vet inte heller hur man ska göra för hitta en vän eller bli del av en gemenskap.
Det är här vi vuxna kommer in. Det är inte bara vår uppgift utan vårt ansvar att hjälpa varje barn att hitta åtminstone en vän. I den danske tidningen Skoleborn blir Anne Søgaard, pedagog och relationskonsulent (vilken fantastisk titel) intervjuad om boken hon skrivit. Boken heter Alle børn skal have en ven. PUNKTUM!
Anne kommer med en lista på vad vi vuxna ska tänka på och vad vi ska göra för att det ska lyckas. Jag tar mig friheten att översätta dessa tips till svenska och samtidigt tillägga att det är här också Hem och Skola-föreningar borde lägga en stor del av sitt fokus: att se till att varje barn har en vän.
Här kommer Annes råd (fritt översatt av mig):
Ha fokus på gemenskapen
Klassen mår bra först då alla är en del av gemenskapen. Därför bör alla föräldrar tänka lite mindre på sitt eget barn och lite mer på gemenskapen. Det gynnar också ens eget barn.
Var en god förebild
Barn speglar sig i sina föräldrar. De åsikter, värderingar och normer vi föräldrar har påverkar barnen. När barn är vana vid att se sina föräldrar hjälpa andra barn kommer det också att smitta av på dem. Om pappa hänger upp jackan som har ramlat på golvet framför klassen kommer barnet också att göra det.
Om man tillsammans med sina barn kan se vilken skillnad det gör att hjälpa andra kommer det att gynna dem själva och alla de relationer de kommer i.
Se olikheter som en styrka
I en skolklass finns det ofta mellan 20 och 25 barn, alla olika. Det är av stor betydelse att föräldrar visar att de tycker om alla barnets klasskamrater. När barn ser att vi vuxna värdesätter olikheter kommer de också att se olikheter som en gåva.
Lär ditt barn att ta den andres perspektiv
Det är viktigt att man försöker lära sitt barn att sätta sig i andras ställe, även vid konflikter. Istället för att skylla på läraren, de andra barnen eller de andra föräldrarna kan man vara nyfiken på orsaken till en handling tillsammans med sitt barn. Man kan till exempel säga: ” Ben slog dig – tror du det var för att han ville vara med och leka? Borde någon hjälpa honom? Glömde någon att ta hand om honom?”
Tala väl om andra – inte nedlåtande
En trygg klasskultur handlar också om hur vi talar med och om varandra. Ledning och personal på skolan måste tydliggöra att här talar vi gott om varandra och hjälper varandra. Det ska även föräldrarna göra. Jobba med att skapa en gemenskap som utgår ifrån att vi hjälper och tar hand om varandra.
Få med alla på evenemang
Syftet med sociala evenemang i klassen ska vara att främja vänskap, stärka gemenskapen och på det sättet skapa trygghet i klassen. Om det finns barn eller föräldrar som aldrig kommer eller några som känner sig utanför kan resultatet få motsats effekt. Istället för att tala illa om dem som inte kommer, ta reda på VARFÖR och måna om att alla evenemang är inkluderande. Om du som förälder säger: ”Det finns alltid de som inte kommer, isynnerhet de som borde komma ” bidrar du till att skapa ett narrativ som ställer dig över någon annan. Säg istället: Finns det något vi kan gör för att få med alla familjer.
Var den som går före
Bidra till att vänlighet och kamratskap också återspeglas mellan föräldrarna. Om en förälder sitter ensam vid ett evenemang eller ett föräldramöte, gå då fram och ta ansvar genom att sätta dig bredvid personen. Ställ upp och stötta varandra. Skapar man en stöttande kultur inom klassen motverkan man ensamhet och en känsla av utanförskap.
Micaela Romantschuk
Verksamhetsledare, Förbundet Hem och Skola
