Häromveckan snubblade jag över en oroväckande nyhet. Enligt en färsk undersökning från Nyhetsmediernas förbund är TikTok den överlägset största plattformen när barn och ungdomar tar del av nyheter.
Över hälften av ungdomar mellan 13 och 18 år uppger att de följer nyheter på TikTok. Samtidigt tittar de också på nyheter via Instagram, tv och Snapchat.
När jag läste den här nyheten kände jag ett styng i hjärtat och en gnagande oro. Visst, jag konsumerar själv de här korta nyhetspuffarna på sociala medier, ibland flera gånger per dag. Men efter en stormig nyhetsdag föredrar jag att titta på A-studio eller andra nyhetsprogram där experter analyserar ämnena mera på djupet och med ett bredare perspektiv i ett lugnt tempo.
Min oro handlar förstås om de unga kan hantera flödet av nyheter som kommer i ett snabbt format via telefonen, oftast utan kontext och djupare analys?
Kan det vara så lyckligt att våra digitala infödingar kan vara bättre än vi vuxna på att filtrera och analysera nyheter på sociala medier? De har ju ändå vuxit upp i en digital värld och är kanske mer medvetna om algoritmernas påverkan och vikten av att dubbelkolla information.
Eller är det bara min naiva förhoppning?
Ett obestridligt faktum är att det i dag finns allt radikalare åsikter för och emot varje fenomen som sker i vår värld. Diskussionsklimatet har eskalerat till polarisering och det verkar som om man inte ens vill försöka hitta en gyllene medelväg.
Och mer beklämmande är att man inte längre försöker hålla sig till sanningen, inte ens högst upp i samhället. Såväl vissa miljardärer som vissa världsledare tycks sporta med att häva ur sig lögner. Till råga på allt får de som ljuger mest och skriker högst de största rubrikerna och de flesta klicken.
Lägg till det AI-tekniken som grumlar till fakta och fiktion. Redan för oss vuxna är den här utvecklingen extremt problematisk. Den skapar ångest, motsättningar och osäkerhet hos oss. Hur påverkar det då inte barnen och ungdomarna vars hjärnor inte är färdigt utvecklade och extra känsliga för informationsstress? Såvitt jag kan bedöma är forskningen entydig: Barn och deras mentala hälsa lider rejält.
Vi vuxna kan bara hjälpa våra barn genom att verkligen ta oss tid att diskutera nyheter med dem och uppmuntra dem att reflektera över källkritik.
För egen del drar jag slutsatsen att en trygg medieanvändning främjar en god mental hälsa.
De engagerade samtalen med våra barn måste få ta tid, det är inget vi klämmer in på ett par minuter. Och de samtalen är viktigare än någonsin; då flera sociala medieplattformar avpolletterar sina faktagranskare innebär det att barn också lättare exponeras för falskt eller skadligt innehåll som hatpropaganda, porr och våld.
Vi kan främja vår egen och barnens hjärnhälsa genom att uppmuntra till en tydlig balans mellan digitalt liv, motion och återhämtning utan skärmar.
För alla mår vi ju bra av att umgås öga mot öga.
Katarina Michelsson
Förbundsekonom på Hem och Skola
PS. Visste du att Hem och Skola ordnar en föreläsningsserie om hjärnhälsa tillsammans med Folkhälsan? Läs mer här: Hem och Skola – Föreläsningar om hjärnhälsa våren 2025
