Marthaförbundets projekt Giftfritt dagis ska hjälpa daghem i Svenskfinland att lära sig plastbanta och rensa bort leksaker och köksredskap som kan innehålla skadliga ämnen. Under hösten ordnas fortbildningar runtom i Svenskfinland.
Plastleksaker, plastmuggar och plasttallrikar…Vi är så vana vid mängden plast att många av oss inte ens reflekterar över hur all plast påverkar oss. Att en del plaster avger skadliga ämnen är ett faktum som börjat bli känt först under senare år. Därför vill Marthaförbundet med projektet Giftfritt dagis hjälpa daghem i Svenskfinland rensa bort plast och minska på de ämnen i omgivningen som kan vara skadliga för oss. Projektet som inleddes ifjol riktar sig främst till privata daghem. Men fortbildningar ordnas också för kommunala dag-hem, kommunala beslutsfattare och allmänheten.
– Vi vill nå ut till alla och ordnar också allmänna fortbildningar. I höst ordnar vi också öppna digitala fortbildningar där också kommunalt anställda och politiker gärna får delta, säger Cecilia Nyman, som är doktor i biologi och kemikaliesakkunnig på Marthaförbundet.
Under besöken på daghemmen går projektanställda på Marthaförbundet igenom både med personalen och med föräldrarna vad man ska se upp med bland gamla leksaker, hobbymaterial, serviser, städkemikalier och inredning samt vilka alternativ som är säkrare. Barnen får i sin tur experimentera med att göra modellera och fingerfärg med naturliga råvaror utan gift.
– Barnen får öva fingerfärdigheter med produkter från köket, till exempel spenat, gurkmeja, paprikapulver och olja. De får också lära sig hur man gör en smoothie eller fröknäcke.
Problem i framtiden
Plast är ett förhållandevis nytt material för allmänheten och har använts i stor skala bara de senaste decennierna. Först under senare år har forskningsresultat börja droppa in kring hur kemikalierna påverkar oss. En del ämnen kan vara allergiframkallande och hormonstörande. Vissa ämnen påverkar oss genast, medan andra kan vara skadliga på sikt.
– Det är en lite tyst pågående grej som kanske inte märks genast utan som kan orsaka problem först om 10–20 år, säger Cecilia Nyman.
Barn är särskilt utsatta eftersom de fortfarande utvecklas och deras små kroppar inte klarar av att rensa ut de skadliga ämnena lika effektivt som vuxnas kroppar.
– Barn har tunnare hud som lättare upptar ämnen. De rör sig också mycket vid golvhöjd där det kan finnas damm som binder skadliga ämnen, som flamskyddsmedel.
I Sverige startades ett liknande initiativ, Operation giftfri förskola, av Naturskyddsföreningen redan 2013. I dag jobbar 75 procent av landets kommunala förskolor och flera privata förskolor med konceptet. Utifrån analyser i de svenska daghemmen har den svenska Kemikalieinspektionen funnit att förskolan har högre halter av farliga ämnen än andra inomhusmiljöer.
– Det kan bero på att byggnaden är äldre, på golvmaterialet eller att äldre leksaker som kanske inte längre är tillåtna lättare blir kvar och inte rensas bort i samma takt som hemma, säger Cecilia Nyman.
Ett annat problem är gamla möbler och sängkläder.
– Det kan finnas kvar sovkuddar och madrasser från 70- och 80-talet. Eller så kan personalen kanske inte ens kan säga hur gamla de är. Problemet är att de kan innehålla flamskyddsmedel eller andra skadliga ämnen som i dag är förbjudna.
Byt ut sådant du är osäker på
Nyman rekommenderar att man byter ut starka, parfymerade och allergiframkallande rengöringsmedel och leksaker som saknar CE-märkning, eller som man helt enkelt är osäker på vad de innehåller. Hon uppmanar också till att byta ut all plast som är mjuk, fet, kladdig och illaluktande, eftersom den släpper kemikalier.
– Ju mer mjukgörande ftalater leksaken har, desto större risk. Undvik plasttryck på kläder och leksaker med mjuk PVC- och PU-plast.
Också träleksaker äldre än 2013 rekommenderar hon att man byter ut eftersom lacket eller målfärgen kan innehålla bly.
– Vätskefyllda leksaker innehåller ofta mineralolja och kan orsaka en kemisk lunginflammation om barnet får i sig av det. Vi vet också väldigt lite om hur nylon och plastbaserade maskeradkläder påverkar oss. Forskning visar att vi får i oss lika mycket plast som ett bank-kort i veckan.
Gammal avlagd elektronik som mobiltelefoner eller kameror ska man inte alls låta barnen leka med.
– De kan innehålla tungmetaller och cancerframkallande ämnen. Barnen ska inte heller leka med nycklar.
Hur ser kemikaliesituationen då ut på daghemmen i Svenskfinland? Varierande, säger Cecilia Nyman.
– Situationen påverkas av ekonomiska resurser och personalens kunskap i ämnet, de som är intresserade kanske redan har rensat ut en del plast.
När plast kommer i kontakt med värme och sura eller feta livsmedel läcker skadliga ämnen ut i maten.
– Vi tipsar också om att rostfritt stål är ett bättre alternativ än plastbestick. Det är förstås en kostnadsfråga, därför har vi inom projektet också en liten budget med vilken vi kan stödja de daghem som vill byta ut till exempel köksredskap i plast mot ett hälsosammare alternativ.
– Man kan börja med att städa bort mjuka plastleksaker, äldre lackade träleksaker och gammal elektronik. Jag uppmanar också till att lägga in sakerna i lådor och skåp, och att torka damm ofta, speciellt runt elektronik.
Vad ska föräldrarna tänka på därhemma?
– Man kan börja med att städa bort mjuka plastleksaker, äldre lackade träleksaker och gammal elektronik. Jag uppmanar också till att lägga in sakerna i lådor och skåp, och att torka damm ofta, speciellt runt elektronik.
I sig är dammet inte farligt, men det innehåller också ftalater, mjukgörare tillsatta i plast, från målarfärg på väggar och golvmaterial, mikroplaster och flamskyddsmedel från elektronik och möbler.
– Det är naturligt för yngre barn att tugga och suga på samt utforska leksaker med munnen, därför är det viktigt att dessa är säkra. Stoppningen i äldre gosedjur kan också innehålla flamskyddsmedel.
Cecilia Nyman påminner ändå om att lösningarna är fler än problemen, och att man med små medel kan uppnå mycket.
– Vi börjar från smått och går mot det större. Det som är mest i användning rekommenderar vi att byts ut mot ett alternativ som är bättre både för barnen, personalen och för miljön.
Text: Jenny Jägerhorn Foto: Karin Lindroos
Tidningen Hem och Skola 3/2020
