14.9.2021 Min puls stiger och tankarna börjar snurra. I Twitter-flödet uppmanar en grupp vaccinmotståndare till demonstrationer mot coronavaccineringen i skolor och på skolgårdar vid skolstarten. En mormoder har skrämt upp flickor på 10-12 år inför HPV-vaccineringen med att vaccinet innehåller aluminiumbitar, delar av aborterade foster och microchip. Tvivelaktiga videor om pandemin och coronavaccinering publiceras på TikTok och Snapchat. Det här är information och påtryckning som ger föräldrar huvudbry och som kan äventyra barnens rättigheter och trygghet. Lika fundersam skulle jag vara om vaccinfanatiker hade kommunicerat på ett liknande sätt.
Stormarna som blåst kring coronavaccineringen av 12-15 åringar har nu mojnat. Föräldrar inser att deras åsikt ibland får ge vika för barnens självbestämmanderätt. Frågan om barnens rätt till hälsa, utveckling och trygg dagis- och skolmiljö diskuteras av föräldrar, personal och experter. Föräldrar och vuxna behöver få information om barnens rättigheter och vad de innebär. Föräldrar behöver stöd för att uppfylla föräldraansvaret, skydda sina barn och hantera påtryckningar. Barnombudsman Elina Pekkarinen har påmint om att vuxna ytterst ansvarar för att barnens rättigheter inte förbises.
Vaccinationer är enligt FN:s barnrättskommitté ett sätt att skydda barn och värna om deras hälsa. En positiv följd av pandemin är att infektionssäkerheten inom småbarnspedagogiken och i skolorna uppmärksammas ur ett barnrättsligt perspektiv. I en del europeiska länder kan ovaccinerade barn vägras plats inom småbarnspedagogiken för att skydda barn som är extra infektionskänsliga eller som på medicinska grunder inte kan ta vaccin. Obligatorisk vaccinering är ingrepp i privatlivet men Europadomstolen slog fast i våras att det är godtagbart att stater begränsar enskilda individers frihet för att andras rättigheter ska respekteras. I domen lyfter domstolen också fram att i en sådan situation bär barnet konsekvensen av föräldrarnas val.
I Finland är det frivilligt att ta vaccin och att delta i det nationella vaccinationsprogrammet. Ett smittat barn kan enbart kortvarigt tvingas vara borta från skolan eller daghemmet. Föräldrarna ansvarar för barns vård, hälsa och utveckling tills barnet enligt ålder och personliga egenskaper själv kan fatta de besluten. Ibland kan till och med ett barn förbjuda skolhälsovårdens personal att berätta för föräldrarna att hen mot föräldrarnas vilja eller familjens religion eller övertygelse gjort ett övervägt val att ta vaccin eller låtit bli, trots risken att straffas fysiskt, psykiskt eller socialt av familjen. Det kan exempelvis handla om en flicka som tagit HPV-vaccin eller en pojke som inte tagit coronavaccin. Om barnets ålder, utvecklingsnivå och mognad gör att barnet inte har rätt att själv besluta om vaccineringen behövs båda föräldrarnas muntliga eller skriftliga samtycke, också för sådan som hör till nationella vaccinationsprogrammet som mässling, påssjuka och röda hund.
Barnrätten och Europadomstolens dom visar på att föräldrar behöver fundera på flera aspekter när de besluter om deras barn ska vaccineras eller inte. En helhetsbedömning av barnets bästa behövs där barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa, rädsla, möjlighet till hobbyer och kamratrelationer, deltagande i småbarnspedagogik och undervisning, samt familjeliv och religion behöver övervägas. Tillräcklig information på ett förståeligt sätt och avsaknad av påtryckning behövs för ett övervägt beslut. I juli publicerade THL material som ska hjälpa föräldrar att kunna avgöra om information som ens ungdom har hittat eller fått är pålitlig. Också THL har blivit tvungna att bli tydligare i sin information om vaccinering av barn. Trots förbättringar behöver THL:s information till barn och föräldrar fortfarande bli mera barnvänlig. Här kunde Finland ta modell av våra nordiska grannländer. Sundhedsstyrelsen i Danmark har i sommar publicerat två filmklipp som föräldrar tillsammans med barnet kan titta på för att förbereda barnet inför en vaccinering, ge hen möjlighet att ställa frågor på förhand och välja vaccinationsställe vid oro eller rädsla för själva vaccinationen. Också på den svenska Folkhälsomyndighetens webbplats finns barnvänlig information.
Frågan om hur föräldrar ska hantera vaccinering av sina barn och frågeställningen om det solidariska ansvaret för mera utsatta barn försvinner inte med coronarestriktionerna. Därför behövs ännu förbättring av tillgången till barn- och föräldravänlig information och stöd för föräldrar att kunna sålla bort den information som till och med kan skada barnets bästa och deras rättigheter. Det handlar om ingredienser som behövs för ett välövervägt helhetsbeslut och en bra diskussion med barnen.
Ulrika Krook
Specialiserad jurist och universitetslärare i bl a barnrätt vid Soc & Kom/Helsingfors universitet
