Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto anser att systemet för rättskydd inom utbildningen måste effektiviseras och klargöras, samt att Finland behöver en myndighet som övervakar skolelevernas rättssäkerhet. Denna myndighet ska ges behörighet att ingripa på eget initiativ och garanteras tillräckliga resurser och fungerande sanktioner för denna verksamhet.
Tillsynsmyndigheten behövs för att säkerställa att barnets bästa alltid beaktas i första hand och att barn behandlas på lika villkor
Tillsynsmyndigheten ska säkerställa att undervisningen ordnas i enlighet med lagar och bestämmelser. Den nuvarande modellen där bestämmelser tolkas på olika sätt har lett till att i synnerhet utsatta elevers rättigheter ibland förbises. Lagarna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning kompletterades år 2022 med en föreskrift om att barnets bästa ska beaktas i första hand, vilket betyder att barnets bästa ska beaktas när man planerar, anordnar och fattar beslut om undervisning och utbildning. Tillsynsmyndigheten ser till att barnets bästa utreds på behörigt sätt och beaktas inom undervisningen.
Åtgärderna för att garantera att alla elever får stöd för lärandet på lika villkor behöver kompletteras, vilket blir möjligt genom tillsynsmyndigheten. Undersökningar visar att det förekommer stora utmaningar i samband med trestegsstödet. Resurserna som används för stödet varierar beroende på kommun, och kommunerna kan i stor utsträckning själva besluta hur stödet genomförs. När resurserna är otillräckliga, ökar lärarnas arbetsbörda och elever blir utan stöd som de har rätt till.
Förebygga och hantera problemsituationer
Tillsynsmyndigheten kan identifiera och förebygga problem i skolorna och ingripa i dem utan att någon först anför klagomål om problemen. Tillsynsmyndigheten kan lyfta fram strukturella brister, till exempel otillräckliga resurser för det särskilda stödet och elevvårdstjänsterna, förekomsten av mobbning och trakasserier samt ohälsosamma lokaler i skolorna.
Det nuvarande systemet för ändringssökande inom den grundläggande utbildningen är invecklad, och det finns knappast någon rådgivning om rättsskyddsmedlen. Föräldrarna vet inte på vilket sätt de ska vända sig till myndigheterna och vilken myndighet de ska kontakta. Skolpersonalen kan inte alltid ge föräldrarna vägledning och råd om hur man anför klagomål hos myndigheterna. I det nuvarande systemet är handläggningstiderna för klagomål långa och följderna ofta utan effekt, även om barnets bästa kräver att man vidtar omedelbara och brådskande åtgärder för att avhjälpa missförhållandena.
Det är tungt för familjer att försvara barnets rättigheter och att yrka att de genomförs. Ofta kan barnet ha haft långvariga utmaningar med sin skolgång, och då har de färdigt utmattade föräldrarna inga extra krafter att inleda processen. Detta gäller särskilt de mest utsatta eleverna. Övervakningen av elevernas rättigheter borde inte läggas på föräldrarnas ansvar.
Öka öppenheten
Effektivisering av myndighetstillsynen styr kommunerna och skolorna att ordna undervisningen på det sätt som föreskrivs i lag. Skolorna vet vad som väntas av dem, vilket förhoppningsvis uppmuntrar dem till ökad transparens i verksamhetens struktur, anordnandet av verksamheten och de principer som styr dem. Transparens är också en förutsättning för ett välfungerande samarbete mellan hemmet och skolan
Förbättra skolpersonalens arbetsomständigheter
Målen för lärandet och elevernas rättigheter definieras i de handlingar som styr skolans verksamhet. Det måste finnas tillräckliga resurser för att genomföra dem. Tillsynsmyndigheten ser till att personalen i skolorna ges förutsättningar att göra sitt jobb på det sätt som fastställs i de handlingar som styr skolans verksamhet.
Mera information:
Nora Grotenfelt, ordförande för Förbundet Hem och Skola
E-post: grotenfelt.nora@gmail.com