Vem ansvarar för barnens fostran? Den diskussionen har gått het under hösten. Vissa menar att ansvaret ligger hos föräldrarna, andra tar till det afrikanska ordspråket Det krävs en hel by till att fostra ett barn. Själv sällar jag mig till den senare gruppen. Dessutom är skolans läroplan tydlig på den punkten: Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra.
Höstens diskussioner har fått mig att tänka på vad vi egentligen menar då vi talar om fostran. För att kunna fostra våra barn tillsammans måste vi börja med att enas om vad vi menar. Och när jag skriver tillsammans syftar jag på föräldrar i hemmen och skolans personal under skoldagen. Jag tror att det är dömt att skapa motsättningar mellan hem och skola om vi bara diskuterar vem som bär ansvaret i stället för att slå fast vad vi menar.
Uppfattningen om vad en god fostran handlar om har varierat under åren och givetvis skiljer sig definitionen mellan olika kulturer. Men det har alltid funnits vissa kännetecken som de flesta kan enas om att ingår i en god fostran och ett gott beteende.
Här kommer en sammanställning av de byggklossar som jag ser att bildar god fostran. Du tänker kanske annorlunda. Men då är huvudsaken att vi diskuterar våra olika synsätt.
Respekt och empati
Att visa respekt för sina medmänniskor, oavsett ålder, kön, bakgrund eller ställning är en av grundbultarna i en god fostran. Att visa respekt gör du genom att lyssna på andra, vara artig och genom att kunna visa förståelse för andra människors känslor och åsikter. Det handlar om empati och medkänsla, förmågan att inte bara tänka på sig själv utan också kunna leva sig in i hur något känns för en medmänniska.
Vett och etikett
Att vara artig handlar till exempel om att säga tack och förlåt, att på olika sätt visa hänsyn mot sina medmänniskor. Just vett och etikett kan vara något som varierar stort mellan kulturer, men också mellan familjer. Hur ser det ut hemma hos er? Talar ni om att inte tala med mat i munnen, sitta rak i ryggen och inte sätta kniven i munnen vid matbordet? Lär ni barnen att stiga upp och ge plats i bussen åt någon som är gammal?
I en del skolor anser man fortfarande att det inte är okej att sitta med mössan på inne medan man i andra skolor tycker det är okej på vissa ställen. Själv har jag med mina egna barn vidhållit att en mössa är något man bär utomhus men jag vet att många idag inte tycker att just den regeln är så viktig. Vett och etikett ändrar över tid men i slutändan handlar det om att ha vissa gemensamma sociala normer som gör det enklare att leva tillsammans.
Att ta ansvar
Att ta ansvar för sina handlingar och hålla vad man har lovat ingår i en god fostran, eller hur? Det handlar också om att ta konsekvenserna och ställa saker och ting till rätta om man gjort något dumt, oavsett om det gjordes avsiktligt eller av misstag.
Listan kan säkert göras ännu längre. Mitt råd till skolor och Hem och Skola-föreningar är att föra en diskussion om vad ni anser vara en god fostran istället för att gräla om vem som bär ansvaret.
Här tror jag att en viktig poäng är att det som fungerar hemma inte alltid gör det i skolan. Därför måste vi också våga uttala vilka förväntningar vi har på varandra och komma överens om gemensamma spelregler.
Och fungerande spelregler måste skapas tillsammans. Det arbetet kräver både eftertanke och tid. Men jag hävdar att det är väl investerad tid som på sikt ger utdelning.
Micaela Romantschuk
Verksamhetsledare vid Förbundet Hem och Skola
